Gurinder (gillar Sony Ericsson-telefoner), bellboy
för Ramada Plaza vid flygplatsen, Mumbai
Klassiska inhemska taxibilar vid flygplatsen, Mumbai.
Kopia av Fiat från 1950-talet.
Efter ca 2x7 h på flyget är man åter halvägs hemma till Sverige igen. Jag har med andra ord landat i Mumbai som staden numera heter officiellt. Bombay används dock fortfarande i folkmun och är även flygplatskoden (BOM).
Landningen ger för övrigt lite vibbar från Pyongyangs flygplats (huvudstad i Nordkorea) med en betongbana känns tydligt när en Boeing 777 landar. Sedan är det slut på de likheterna. Bombai har runt 17 miljoner invånare och trafik dygnet runt. Utanför flygplatsen (naturligtvis under ombyggnad) så möts du av vimlet av fordon och de 9 km till hotellet tar mellan 20-40 min.
Insprängt bland SUV:ar och moderna Honda-bilar så finns det fortfarande kvar förvånansvärt många inhemska fordon som ser ut som östtyska Trabanter om än lite mer runda i formerna.
Snabb gallup med hotell-chaufför och bellboy ger vid handen att Sony Ericsson är populärt mobiltelefonmärke då de har inbyggda kameror som ger bra kvalitet samt att ljudet vid samtal är bra, kul!
Hotellet, Ramada Plaza Palm Grove, Juhu Beach, är lite typiskt sunkigt med gamla heltäckningsmattor, mer eller mindre bara rökrum med askkoppar överallt inklusive badrummet och tveksam utsikt.
Dock vägs det upp av charmen hos personalen som på bra engelska med härlig indisk brytning gör det bästa av situationen.
Glömde kanske säga något om vädret? Drygt 20 grader vid midnatt när jag anländer och ska vara 30 grader under dagarna, härligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar