Asiatisk elefant, typiskt för denna är att huvudet är
högsta punkten till skillnad från den Afrikanska
Locals, på väg ner för floden
Grusvägar är ännu sant för merparten av Laos vägnät
Vattenbuffalo används fortfarande i jordbruket
Ny generation på väg upp ur floden efter att ha svalkat av sig
Inom kinesiskan så rider man cykel, elefanter, hästar och kajakar så med andra ord verbet qi istället för qu som är för att åka bil, taxi, flyg, båt mm. Elefanter är också alltid stora (vilket man väl får hålla med om) så mao är ordet da alltid använt tillsammans med xiang.
Idag blev det en start vid 08.30 med arrangören Tiger Trail. Lärdom från sist var att bättre inspektera cyklarna denna gång efter första turens katastrofala utfall (tre av fyra rasade ihop). Efter obligatoriska stopp på väveri där guiden antagligen har kickback så blir det besök vid upptäckaren av Angkor Wat's grav som kanske något oväntat ligger begravd i djungeln utanför Luang Prabang.
Väl framme vid campen blir det en sväng på elefant. För at styra en elefant så sitter man på huvudet och trycker knäna mot öronen. Det går betydligt långsammare än på en kamel men känns på något sätt också mer värdigt att rida på en elefant.
Eftermiddagen innehåller en utflykt till trevligt vattenfall knappt tre mil utanför stan.
Förutom dammet så är det rätt kul att sitta bak på flaket på en Laosk fyrhjulig "tuk-tuck" och kika på lokalbefolkning i de olika byarna. Alltid liv och rörelse, alltid glada!
Mot kvällen blir det dags för sista planet ner till Vientiane. Det ska avgå 19.10 men vid 18.50 slängs dörrarna igen och sticker iväg. Tydligt att piloterna vill hem och sova samtidigt som "slot-tider" inte är ett problem för en flygplats med max fem flighter om dagen...
Settha Palace hotell hämtar upp ståndsmässigt i en av deras högerstyrda importerade London-taxis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar