Nordspetsen och sedan tillbaka till Manilla

Barnen leker i temporära floder/laguner som skapas av
tidvattnet medan männen fiskar

Vy norrut från Filippinernas nordspets på huvudön Luzon.
Rakt norrut ligger Taiwan

Denna radio-navigationsfyr markerar spetsen

Fiske från flotte i det strandnära vattnet

En sista måltid vid havet efter några sköna timmar på stranden

Sista Jeepney-turen för denna resa tar oss till Laoag flygplats och flyget tillbaka till Manilla

Tja vad säger man? Efter att passerat denna tunna
går du igenom en "flexibel" säkerhetskontroll vid Laoags flygplats

Sista dagen på semestern och fortsätter att njuta av lugnet vid havet. Tar en 5 km promenad upp till nordspetsen och blickar ut över det öppna havet samt följer de lokala fisket som sker nära land via bambuflottar.
Efter en del solbadande och lunch på Apo Idon tar vi en Jeepney till Laoags flygplats och planet tillbaka till Manilla.

Resan har varit avkopplande även om det har blivit mycket resande för att ta sig runt och se de tre världsarven:

• Baroque Churches of the Philippines (1993)
• Historic Town of Vigan (1999)
• Rice Terraces of the Philippine Cordilleras (1995)

Saud Beach

Sista skymningsljuset, Saud Beach

Fiskebåtar uppdragna på stranden och inväntar solnedgången, Saud Beach

Kokosnötter på rad, Saud Beach

Gott om möjligheter till massage och shopping längs stranden

Vy från hotellrummet

Lokala fiskare, Saud Beach, Norra Filippinerna

Vi är inne på sista benet på denna resa till Filippinerna och avslutar med lite strand. Vem kan besöka Filippinerna och inte besöka en strand? I vårt fall föll valet på Saud Beach som ligger i Pagudpud-provinsen längst upp i norr. Inte mycket folk här, rena stränder, genuina fiskare och ingen biltrafik längs stranden hjälper till att ska lugn och ro.
Middag blir naturligtvis färsk fisk från havet samtidigt som solen går ner över havet.

Mot kusten och nya världsarv

Madonna och Albert diskuterar filippinska desserter mm.

"Nya" vägen upp till Santa Maria church

Santa Maria Church i Santa Maria, bastant världsarv

Även klocktornet är bastant byggt

Inredning i Santa Maria-kyrkan

Gamla vägen till kyrkan är mer pampig

Något solblekt informationstavla kring världsarvet

St Pauls Cathedral, Vigan

Paoay Church i Payoay började byggas 1704

Murverket är bastant för att motstå jordbävningar och
har som synes fungerat i mer än 300 år

Lokala regler inklusive var man ska pinka och inte bära vapen i kyrkan...

Lite fakta kring Paoay-kyrkan

Lokal kopia av Mister Donut

Transportmedel i sömniga Paoay

Albert diggar Rastastugan medan vi tar oss norrut

Idag bär det av mot kusten efter sköna dagar i bergen. Vi tar oss igenom distrikten, La Union och Ilocos Sur (där Vigan ligger) och avslutar dagens färd i Ilocos Norte vid Saud beach.

På vägen betar vi av två världsarv:

• Baroque Churches of the Philippines (1993)
• Historic Town of Vigan (1999)

Vigan är en liten sömnig stad som undgick att bombas under andra världskriget. Charmigt men vi har bara tid för ett kortare besök.
Färden fortsätter norrut och nästa stopp är barock-kyrkorna som enligt min mening är mer imponerande.

Vigan - världsarvpärla i Ilocus sur

Charmiga kolonial-byggnader i Vigan. Notera att snäckskal används fönsterluckorna

Jeepney passerar gammalt hus, Vigan

Solljus filtrerat genom snäckskal i Vigan

Kolonialbyggnad i Vigan

Lokaltransport i Vigan

Något mer modern lokaltransport provar drive-in McDonald's, Vigan

Katedralen i Vigan är mäktigt lång och dominerar hela ena sidan av torget

Interiör från katedralen

Informationstavla angående katedralen

President Quirino kom från Vigan (hade kinesisk bakgrund) och
ses här med Chang Kai Shek i Baguio

Politiskt släktträd. Notera Dr Rizal uppe till vänster

Vigan blir lunchstoppet på dagens resa norrut. Skönt att sträcka på benen och leta sig runt lokalgatorna. Innan spanjoerna kom hit så var Vigan länge en stad välbesökt av kineser.
Det lokala museumet (Syquia Mansion) är värt ett besök då det ger dig en av få chanser att se de charmiga husen från insidan. Där finns det fotografier så sent som från 1949 med

Vackra vyer, härligt ren luft & ruskigt långsamma vägar

Rock Inn, farm stay utanför Sagada. Bästa boendet resan

Sagada är bland annat känt för sina hanging coffins

Risterasser i inte lika dramatiskt brant bergsida som runt
Banaue men trots det mäktigt och snyggt anpassat till
naturliga stenblock

Barn på väg till vattenfallet för att leka,
balanserar sig fram på terass-murarna

Vattenfallet Bomod-ok falls, utanför Banga-an
(strax norr om Sagada)

Filippinska vägnätet är sämre än det jag upplevt i Afrika
här uppe i bergen och det vill inte säga lite...

Bilåkning i bergen inkluderar en hel del åkande på kammar
och över pass. Här högsta punkten i hela vägnätet.

De eländiga vägarna blir något lättare att stå ut med när du
får vyer som dessa med solnedgång genom låga moln längs
kammen på ett av bergen vi slingrar oss över.

Terasser i världsklass

Från sadelpunkten är det bara liten steg ner till byn, Batad

Efter drygt 30 min så möts du av denna vy, mäktigt

En liten by inklämd mitt bland terasserna. Notera kyrkan mitt i byn

Efter att ha trekkat runt terasserna du ser ovan ser
du in mot byn. Härlig amfiteater känsla

Glada lokalbor bland terasserna

Även Banaues terasser ingår i världsarvet och
är av lertyp så ser grönare ut

Terasser i innerstan av Banaue

Trekken som startade i stan och sedan Jeepney upp till sadelpunkten.
Därefter loop-trek och Jeepney tillbaka till Banaue. Avslutade med
att kolla Banaues terasser i kvällsljus från utsiktspunkten
alldeles utanför stan (längst bort i bild).

Upp tidigt för att fånga gryningsljuset som börjar leta sig in över den mycket lilla byn Banaue som är utgångspunkt för ett antal byar med terasser av världsklass.
Genom vår driver, Albert har vi förhandlat till oss en Jeepney som tar oss via en mycket liten & smal grusväg upp till sadelpunkten varifrån det blir en trevlig dags-trekk ner till byn Batad.
Batad ligger helt isolerat från omvärlden men fick el för några år sedan så att de nu kan erbjuda kall öl (vilket uppskattas). Någon mobilmast har dock inte kommit upp än så enda "störnings-ljudet" kommer från tuppar (Tuppar är stort i Filippinerna).
Efter att ha vilat lite vid Simons place så följer vi terasserna runt för att få en annan vy av byn och att även se terasserna som inte syns från ryggen vi befinner oss på.
Det är en rätt luftig promenad runt där du balanserar dig fram längs de stensatta terasserna men väl värt besväret när du ser den otroliga amfiteatern av risterasser breda ut sig.

Alfred och Cindi är lite för trötta för att orka trekka tillbaka så jag och lokala guiden tar snabbmarschen runt bergen till nästa by där vår chaufför väntar medan A&C tar genvägen tillbaka upp till sadeln för att tigga lift ner till stora vägen.
Även denna Trek är värd besväret och skönt att gå helt ensam genom böljande landskap och in i riktigt små byar där alla är släkt med alla. Dock fanns här aktiv gerilla för mindre än 10 år sedan så friheten har varit relativt kortvarig.
Efter att kikat på ler-terasserna i Banaue (de enda av sitt slag, alla andra vi ser är av sten) är det sedan en lång lång resa i tid men inte i sträcka upp till Sagada.