Cindi och vår lokala guide i tallskogarna runt Dalat. En mer uppmärksam läsare kan notera att iPod-lurarna runt Cindis hals saknar iPoden. 15 min senare uppmärksammande vi det så det blev att hika tillbaka och leta rätt på den.

Beskurna tallar, numera förbjudet. Antaligen för att fånga upp kåda. I de stora snitten finns det många små och alla med samma lutning.

Quang Trung Reservoir. Med det böljande landskapet så blir en konstgjord damm rätt vacker att titta på med alla små vikar och i vissa fall öar. I bakgrunden syns staden Dalat.

Gott Nytt år slogan på matsalsbyggnad vid campingplats utanför Dalat.

Till bergen för fransk middag i unik miljö

Efter rejäl frukost så blir det taxi till lokala busstationen för att hitta en långdistansbuss till Dalat. Biljetter kostar 70 000 dong och naturligtvis vägrar de acceptera usd samtidigt som bankomaten har slut på pengar då det är helg. Killen som håller i informationsdisken ger dock ett alert intryck så provar att växla 20 usd med honom vilket funkar fint och med 300 000 dong på fickan så är biljetterna fixade. Bussen är en 15 platsers typ Ford Transit och hade varit helt OK om det hade varit just 15 personer. Men efter att de officiella 15 platserna är sålda så börjar chaffisen och hans kompanjon att plocka upp locals längs vägarna efter egen taxa (och där naturligtvis pengarna aldrig når arbetsgivaren). Som mest är vi 25 personer i bussen vilket inkluderar 5 personer på varje sätesrad (anpassad för 3) samt en kille stående på bagaget mellan sista sätesraden och bakdörrarna (ca 20 cm small nisch).
Efter 3h hoppar första extra passagerna av och vi tror att de sista 2h blir det lugnt men nu har de fått upp blodad tand så varje naturligtvis går det att hitta nya betalande passagerare längs vägarna.
En fördel är dock att de mest kreativa chaufförerna normalt också är de snabbaste och denna kille är snabb men tyvärr förlorar vi en del av tidsvinsten på de oplanerande stoppen för hämta/lämna extra passagerare.
Vid strax 15.30 rullar vi dock in Dalat och kan äntligen checka in på Novotel Dalat som är en charmigt hotell från 1932.
Middag blir snett över gatan på Sofitel Dalat Palace som är byggt 1916-1922 och nu är renoverat till toppskick. Fransk avsmakningsmeny står på programmet och smakar suveränt och passar väl in i stilen på själva matsalen. Lite Vic Falls hotel över det hela.
Efter maten kort promenad ner till sjön för att kika på Tet-aktiviteterna. Del av området är temporärt avspärrat för att hysa något som närmast kan liknas en Kiviks marknad med allt från tombola-stånd till karuseller, dans-scener, mm.

Centrala Dalat, går inte att ta miste på de franska influenserna. Luften som synes härligt klar i denna kur/universitets-ort.

Utsikt från stans bästa hotell, Dalat Palace ner mot sjön mitt i stan.

Ner till värmen

Vietnam är lika långt från norr till söder som Sverige men har 83 miljoner invånare och närmare 10 miljoner motorcyklar/mopeder på en betydligt mindre yta.
Så med andra ord är det rätt så mycket brummande på gatorna. Landar vid 22.30 lokal tid och vi kommer rakt in deras nyårsfirande, Tet. Efter att ha checkat in på Bong Sen hotel så blir promenad genom stan. Saigon är förvånansvärt kompakt och det är nära till det mesta. I taxin in hade vi passerat flertalet ståtliga byggnader med fransk/europeisk arkitektur så känns verkligen exotiskt efter att kommit direkt från Peking.
Hela landet känns dock som det ligger ca 15 år efter både Thailand och Kina så ska bli intressant att se hur det ser ut här nästa gång du är på besök. Ännu saknas riktig flygplatsterminal (även om den är under byggnad), ringleder, kollektivtrafik mm.

Hittar för övrigt en officiell Sony Ericsson butik som skyltar med stora pappfigurer av modellen T630 (som säkert inte har tillverkats på 2 år), så onekligen lite törnrosa-sömn även vad det gäller telefonmodellerna.

Kul att vandra runt i Skansen-byn som hela huvudgatan är förvandlad till för att fira Tet.

Motorcyklarna får officiellt max vara på150cc men de är desto fler så det blir lite av vara mitt i ett getingbo-känsla att korsa gatorna.

Hotel de Ville är kommunistparties privata byggnad i Saigon efter att Vietnam enades 1975. Ser ut som en bröllopstårta när fasadbelysningen är tänd enligt vissa.

Paradgatan i Saigon, Nguyen Hue är för några dagar förvandlat till ett levande Skansen och visar traditioner från olika delar av landet. Här leker några barn på en bädd av riskorn med riktiga risfält i bakgrunden.

Omvandligen av gatan är imponerande med konstgjorda sjöar mm. När vi kom tillbaka 5 dagar senare fanns det inte spår kvar av detta.

Mot Vietnam och Saigon

Idag lyfter planet vid 15.30 till Saigon eller Ho Chi Minh City som staden heter efter att landet enades på 70-talet.

Ska bli en skön semestervecka i värmen med lite besök i höglandsdelarna kring Dalat samt lite strandliv runt Mui Ne.

Åter om en vecka!

Gott Nytt år på er!

/Mats

Kinesisk Nyårsafton 2006, röda attiraljer

Att åka till jobbet denna lördag var hur smidigt som helst. På 4:e ringvägen gick det att hålla 80-100 km/h istället för de mer normala 40-50 km/h. Lite känslan av att åka bil på midsommarafton hemma.
Detta är lite av den stora dagen idag så mer än 50% av mina anställda och konsulter har tagit ledigt och dagen till ära så går shuttle-bussarna hem kl 14.00 mao en härligt kort dag! Hela dagen har det varit ett mer eller mindre konstant muller från alla smällare. Har inte haft en tyst minut sedan jag vaknade i morse.

Året som börjar är Hundens år (vilket råkar vara mitt år) så när året börjar efter midnatt är det viktigt att ha röda strumpor, underkläder och skärp. Riktigt varför det måste vara rött har jag ännu inte riktigt lyckats klura ut men jag är förbered.

Lite av Bagdad-känsla över Peking under kinesiska nyårsnatten. Ett konstant smällande toppat med fyrverkerier i kombination med koldammsdis.
Bilden från Urban och Nikkis balkong i kvartet bredvid mig där jag firade nyårsafton tillsammans med Familjen Bäck.

Hur du får ordning på 20 000 mejl

Idag tog jag beslutat att äntligen lägga av med att försöka spara mejl i mappar. Denna månghundraåriga teknik funkar helt enkelt inte. Sorterandet tar för mycket tid.
Så numera gäller två lokala mappar, inbox och outbox.
Kopplat till dessa finns sedan 20 stycken smarta "sök-mappar" som dynamiskt är uppdaterade. Tex en som heter anställda med namnet på mina anställda vid varje givet tillfälle.
Avslutningsvis så knyter jag Google desktop till allt.

Suveränt! Fattar inte varför jag inte gjort detta tidigare och mina dagliga +100 mejl går nu enkelt att hantera. Även efter en dag med möten.

Blir kvar rätt länge på jobbet för att stötta några kollegor men kan äntligen få en rätt försenad lunch vid 10-tiden på kvällen på Alameda.

Mao-porträttet vid södra ingången till förbjudna staden en isande kall januarikväll.

Bonus på kontot, old boys kammar noll i Tokyo

Den kinesiska bank som företaget valt erbjuder inga kontoutdrag men däremot ett SMS för varje insättning och uttag (inklusive VISA-transaktioner).
Så under eftermiddagen kom det ett "pip" och denna gång visade det sig vara en konfirmering av att 2005 bonus har blivit utbetald. Och detta per den 26 januari, lär nog aldrig bli så snabbt genomfört igen på länge.

Kikar på King Kong på bio (inte helt lyckat att sitta på rad 2 för denna film) tillsammans med Jenny och vi tar sedan en avskedsdrink (hon flyttar till London i februari) på Alfa.

Fick även ett samtal från Roger att han trots hjälp av flertalet av våra japanska kollegor inte kunnat finna en D200 i Japan. Det är två månaders väntelista och en månad på objektivet. Så känner mig alltmer nöjd med mitt inköp i december hos Johnny's.

Ett samtal hem till mor och far bekräftade att försäkringsbolaget har givit ett kontantbud på min gamla XC70 (som blev illa tilltufsad på E18 för några veckor sedan när far blev trängd ut i vajerräcket) så nu har jag inga bilbekymmer kvar när jag kommer hem.

Beijings symfoniorkester framför nyårskonsert

Fake money, guns & cars

Ovanstående är exempel på vad som erbjuds i de vanligt förekommande SPAM-sms som du får varje dag här i Kina. Onekligen är utbudet något större än vad ett reklam-SMS i Sverige skulle erbjuda...

Fick samtal från Tobbe Bäck så en"svensk" andra nyårsafton är nu spikad för lördag. Kul att få chansen att fira två nyårsaftnar inom loppet av en månad.

Dagens middag blir ett återbesök till Koreanen strax norr om Capital Mansion. Helt klart en av de bästa i stan och därför en av de få där du kan få vänta 30 min på bord.

Party World, Pekings största KTV-ställe. Och då menar jag stort!

Nyårskonsert och KTV

Linda kom förbi med två gratis biljetter till nyårskonsert i Forbidden City Concert Hall med Beijing Symphony Orchestra. Lyckades locka med mig Caroline dit så jag fick lite guidehjälp med att hitta dit. Var här senast förra våren för att lyssna på mannen som framförde all musik i filmen Pianot.
Konserten var en typisk nyårskonsert med lite so le mio, kinesiska fosterlandssånger och valde delar av klassiska stycken. Otroligt mäktigt med en orkester på runt 90 personer (3 västerlänningar). Inte en högtalare men vilket ljud det blir, och så naturligt.

I vanlig? ordning var jag den enda västerlänningen i publiken.

Efter lite käk är det dags för kvällens andra begivenhet, KTV. Mao Karoke i Pekings största KTV-anläggning, Party World. Förutom jag och Caroline är det ytterligare en kinesiska, en fransman, en tysk och ett argentinsk par.
Lite roligare än jag hade trott faktiskt och anläggningen lägger tacksamt till ett eko på rösten vilket onekligen gör lyssnandet lite mer angenämt för de som inte sjunger med.
Fri buffémat och softdrinks ingår i hyran så du kan stanna länge (du hyr per timme).
Caroline tar in en särskild varm kinesisk hälsodryck med en smak av ananis och kanel som ska vara bra för halsen så du orkar sjunga ännu längre...

Vid 02.15 känner vi oss dock klara med tanke på stundande arbetsdag.

Typiskt sätt som Taxi-chaufförer bär sina bälten (då det är lag på bälten). Och anledningen till att detta funkar är...

... den lilla fiffiga? klämman som kopplar ur bältesfunktionen på ett effektivt sätt.

Boom boom boom, stolar till London

Kinesisk nyårsafton är mindre än en vecka bort och det börjar höras!
Fyrverkeri har jag inte sett något av men däremot är det ett konstant smällande och muller över stan från tidig kväll och fram till midnatt.

Ska bli intressant att se om det kulminerar till helgen. Tydligen är det smällare tillåtna i drygt en vecka från nyårsafton så jag antar att det värsta ligger framför oss med tanke på hur det låter nu när det är olagligt...

Efter att ha hämtat upp min DVD-spelare, promotionerbjudande inkluderade 12 pack Pepsi-cola också av någon anledning åker jag till Alameda för middag och för att köpa loss ett par stolar.

Deras handgjorda trästolar är sköna att sitta på och har en rätt unik design. Hörde att lillebror i London planerar att skaffa ny lägenhet under våren så nu är inflyttningspresenten fixad! Dessutom får den åka med en container till London tillsammans med min kollega Jennys flyttgods, smidigt.

Vanlig syn i garaget på Palm Springs där jag bor...

Söndag, städdag

Unnar mig ännu en sovmorgon. Caroline väcker mig med ett SMS vid 09.30 för att meddela att skridskorna är återlämnade i receptionen. Hon har haft sitt första större jobb som simultantolk och tydlgen har helgens förhandlingar mellan kinseser och tyskar pågått fram till 02.30 på söndagmorgonen...
Hyffsat fint väder även om det fortfarande är en klart koldoft i luften. Tar fram herrcykeln som inte varit använd sedan oktober trampar iväg på en tur för att hitta ett brunchställe. Riverside Café var planen men det visar sig vara stängt och ska öppna på nytt som ännu ett ställe i Schindler-kedjan. Tar mig runt hörnet just till Schindlers för att ta lite rejäl västerländsk mat som omväxling. Läser ikapp lite mejl och noterar att det hemma kommit ut ett mejl som varnar för att det är kallt i Sverige och om myndigheterna väljer att koppla bort kraft för att hålla nätet uppe så stänger vi av servrarna på jobbet då backup bara räcker 30 min.
Helt otroligt! Att Sverige 2006 inte har fungerande elnät. Ännu ett ställe där Kina som fortfarande är ett U-land per definition har växt förbi.

Cyklar vidare till Gome som är Kinas svar på Elgiganten och hittar en Electrolux pås-lös dammsugare för 500kr så slår till samt kikar in lite olika DVD-spelare. Hittar en Philips där du kan byta till svenska(!) menyer och har HDMI-utgång för platt TV.

Trampar hemåt längs nya gator mellan Air port Express och Lufthansa Centre och hittar bland annat Pekings bilmekaniker gata. Ser ut om Macken på 60-talet bara att här är de så många fler...

Väl hemma har bestämmer jag mig för att göra ren luftkonditioneringen som har börjat vissla (säkert tecken på att det är smuts i filter).

De som känner mig vet att jag inte ger mig i första taget så börjar med att riva ut två rejäla elektrostatfilter och duschar dessa rena. Hittar sedan systemet för luft-fuktning som aldrig har funkat. Anledningen visar sig att slangen med kranvatten aldrig slagits på (även om den varit inkopplad) upptäcker jag efter att ha lyft ner delar av innertaket. Får se om det kommer att funka nu.
Avslutar med att rensa filtret för recirkulation i vardagsrummet. riktigt äckligt här kan intygas och fullt med vitt slipdamm vilket talar för att de glömde göra rent här ett drygt år sedan när de färdigställde lägenheten...

Nåväl efter 3h är det bättre än original...

Känns som Sverige på 60/70-tal och det är lätt 60 st av dessa verkstäder längs gatan som jag hittade under min cykeltur.

Gamla bekanta, omvårdnad på programmet

Efter skön sovmorgon så blir det brunch vid 14.00 med Cindi (som jobbar över denna helg) vid Food Street, Oriental Plaza. Får även förslag på en bra lotion då min läkare var tydlig med att påpeka att det måste du använda här i Kina. Läkarkontrollen gick för övrigt galant. Kärnfrisk! Dock hade jag som redan visste inte skydd mot röda hund så nu väntar 2 st sprutor under februari. Tacksamt att de erbjuder vaccination mot detta, visste inte ens att det fanns.
Efter maten bär det av till Ya show för att fixa till min jacka på Alices (Skräddaren). Trevligt att de sätter sig och syr för hand för att laga mina handskar och lite sömmar på min vinterjacka (inget av det köpt hos dem). Träffar även Katarina som är där för att hjälpa Tina att välja lite tyger och modeller att sy upp. Medan jag väntar på jackan så glider jag upp till Mannikyr/Pedikyr stället. Fantastiskt skönt att få någon som tar hand om händer och fötter inklusive naglar och nagelband! Katarina hakar på så perfekt tid att sitta och skvallra lite medan du blir ompysslad. Får till och med hjälp med att ta på sockor och skor (!).
Går ner och hämtar upp jackan och fortsätter sedan till 3.3 för att shoppa lite billiga design-prylar innan det blir middag på Alameda. Lämnar även över ett gäng CD-skivor till Gabi som blir själaglad och snabbt trollar fram ett bord även om jag som vanligt glömt att boka.
Gör en deal på deras restaurangstolar som är rätt läckra i massivt trä.
Avslutar med att svänga förbi Souk för att säga hej till Jenny som har farewell drink där. Kommer dock lite sent. De hade önskat 22.00 och jag glider dit vid 24.00 och då är alla på väg.

Kikar på Empire under the sun, regisserad av Steven Spielberg och inspelad in Shanghai 1986.
Själva filmen som skildrar en brittisk pojke som hamnar i fångläger skild från sina föräldrar är helt ok men det som är den stora behållningen är "the making of the movie" som visar Shanghai 1986 och som de säger i filmen. Perfekt att filma här på plats för inget har hänt på 40 år och så är det. Pudong finns inte. Alla kinesiska åskådare du ser under inspelningen är klädda i blå arbetarkostymer osv. Helt otroligt vad fort det har gått på 20 år.

Nya IKEA hamnar närmare mig i korset 4:e ringvägen och Airport express och blir mycket större. Framförallt kommer det att inkludera en rejäl matbutik så blir lättare att hitta sina favoriter framöver.

Svenskar på besök, hur svårt att hitta till en restaurang?

Nästa vecka är det årlig kickoff för alla höga chefer på Sony Ericsson (typ Directors och uppåt). I år är de i Tokyo och då ligger ju Peking smidigt till för ett stopp på vägen för många.
Kvällen startar hemma hos Roger med vin, musik (och den vanliga IT-supporten). Lasse och Lotta från Ericsson i Kista ansluter och vi ger oss sedan iväg mot rysskvarteren för att få lite mat i oss. Roger tar norra vägen runt Ritan Park vilket fintar bort de flesta inklusive han själv. Jag försöker minnas vägen till Elefant i huvudet men missar med ett kvarter. Till slut lyckas vi hitta några cykeltransport-killar som har koll på läget och skjutsar oss dit. Hamnar nere vid scenen denna gång och uppträdandet är hyffsat men maten är bättre. Stans klart bästa biff-stroganof.
Vidare med taxi till Big Easy för lite musik och som vanligt hittar jag även H-J där så vi pratar cykelturer (också som vanligt). Frank och Annika ansluter också. Mina planer på Suzi Wong röstas ner så det blir direkt till Maggies vid 01.30.
Rejält med folk denna kväll och blir en hel del dansade denna kväll.
Hemma vid 04.00 och äntligen en sovmorgon (första på 2 veckor).

Lasse och Lotta från Ericsson på ryska restaurangen Elefanten

Mina favoriter snart för Mac, käka Tapas

Noterade med glädje att två av mina favoritapplikationer nu finns för/kommer att finnas för Mac. Den första är Google Earth och den funkar nu. I brist på vettiga kartor använder jag den för att leta rätt på skridskosjöar runt Peking vilket har gått förvånasvärt bra hittills. Den andra är Mapsource från Garmin som också kommer under året.
Kvar att vänta på är bättre MSN-klient och Skype med video även för Mac.

Efter att ha brännt ut lite musik till damerna på Alameda så blev det middag på tapas-stället Mare tillsammans med GOS-kollegorna Frank och Annika samt Janne T.
Alltid lika intressant att studera hur kineser försöker servera västerländsk mat och få till så alla får maten samtidigt. Finns mycket kvar att göra här...

Fotot från tåget till Harbin. Detta tåg har egen platt TV med 6 filmkanaler till varje sovplats. Bilden tagen av Roger som efter att ha pillat med min kamera på denna resa beslutat sig för att investera i en likadan modell. Härligt när du kan driva på shopping även för andra.

66 och middag med te-cermoni

18 januari innebär fars födelsedag så dags att ringa hem och gratulera efter att ha jobbat klart. Dagens stora behållning var dock att promenera upp med papperskopior på samtliga utvecklingssamtal inklusive bonusberäkningar och underskrifter från mig, medarbetare och min chef på varje papper. Kändes riktigt bra att ha hela 2005 uppstädat till den 18 januari!

Under dagen lyckades jag även pressa in en intervju med en lovande kines som förhoppningsvis kan ta över mitt jobb mot slutet av kvartalet som linjechef.

Middag firas med kollega och efter en koreansk grillafton (träkolsgrill direkt på matbordet) så avslutar vi med te-cermoni på tehus runt hörnet. Riktigt trevligt sätt att smälta maten och fortsätta diskussioner i lugn och ro över säkert 30 koppar te (rätt små glas).

Bilden ovan visar snöskottningspatrull i Harbin. De använder samma enkla verktyg och mängd folk för att skotta trottoarer som de använder för att skotta genomfartsleder(!).

Den enda maskinella utrustning jag såg var en band-traktor med schaktblad så snöröjning kan nog bli en exportprodukt till det här landet.

Utvecklingssamtal, bonusberäkningar och semesterplanering

Tja dag 2 ägnas åt att spurta vidare med utvecklingssamtalen och bonusberäkningarna. God tanke att 2005 bonus ska vara utbetald till 28 januari men ställer rätt stora krav på organisationen för att nå dit...
Fick även chansen att få del av mitt eget utvecklingssamtal, kul och uppskattat.

Vid 20.00 så står dock procentsatser och uttryck som "Meet expectations, Exceeds expectations, Outstanding, etc." dig upp över öronen och det blir till att dra till Alameda för en planeringsmiddag inför Vietnam med Cindi.

Ska bli otroligt skönt med lite sol och värme igen.

Bilderna nedan från Babyface, Harbin. Den högra visar de obligatoriska spritskåpen i glas där du kan spara din utköpta flaska till nästa besök.

Performance Review vecka. Föredrag på bookworm

Aggressiv start på veckan med 3 st performance review av mina kinesiska medarbetare. Veckan fortsätter sedan i samma takt fram till onsdag.
På kvällen blir det middag och föreläsning på Bookworm. En kinesisk advokat har köpt en antik karta som är från 1700-talet men som är en kopia av ett original från 1418 hävdar han. Det matchar då de seglingar som en kinesisk upptäckare skulle ha gjort långt innan Columbus mfl. Den delen av historien finns berättad i en bok som heter 1421 av Gavin Menzies. Lite torrt föredrag men tänder till på allvar när det blir dags före frågestund och ett antal super-seriösa britter börjar ifrågasätta advokaten. Ska bli ser hur det slutar men en intressant historia.

Under dagen fick jag även mina Vietnambiljetter levererade till jobbet från resebyrån. Lite förvånad när kuvertet runt biljetterna är på svenska(!). Inser då att Lotus Travel är en svensk resebyrå och jag råkar ha använt deras Pekingkontor på jakt efter billiga flygstolar till Vietnam...
Biljetten från en bagare på restaurangen, med köttben som specialitet. Här dock fångad när han kvalar ut degen på intressant sätt. Möjlighet till iso 800 och 3 bilder per sekund med "motormatning" på D200 hjälper till att ge bra bildunderlag att välja mellan.

Utflykt till gigantiska tigrar och krigsminnen

Notera normal hjulbas för en bil så förstår man hur stor tigern är...
Sista bilden från innerstan i Harbin.

Efter att ha vaknat till av ruskigt varma duschar på hotellet och intressant kinesisk frukost med hårdkokta ägg, varm sojamjölk, risbulle och diverse kalla kokta (i olja) grönsaker så åker vi först ut till den sibiriska tigerparken.
Dessa sibiriska tigrar är osannolikt stora med matchvikter på över 300 kg. Utsikten från bussen är ovanligt bra beroende på att kineserna har monterat in dubbelglas tillskilland från "vår" buss som har konstant igenisade rutor.

Fortsätter vidare till Enhet 731 (namnet på ett japanskt fångläger där medicinska experiment liknande de nazisterna gjorde under andra världskriget ufördes under en period från 1932 till 1945.

Efter detta åker vi in till stan för lunch på restaurangen som är känd för sina "köttben". Varje person får ett kit som består av en plasthandske, ett sugrör (för att suga ut märgen ur benen, mm), en våtservett och ett par pinnar. Maten är god (flertal andra rätter ingår också) även om jag undviker att använda sugröret...

Efter maten blir det en tur runt de gamla ryska delarna av staden för möjlighet till shopping. Jag och Roger letar dock rätt på ett fik som kan erbjuda irish coffee att värma sig med.

Avslutar med Taxi till flygplatsen och chauffören är noga med att påpeka att igår ställde de in 520(!) flighter från Peking på grund av dimma. Idag är dock ordningen återställd och 2 h senare är man tillbaka i varma Peking med temperaturer runt nollan.

Isande kallt, isande vackert

Harbin, en ort som har blivit världskänd för en miljökatastrof är också en stad som har hållit en årlig isfestival i 22 år och har en intressant historia som tillflyktsort för ryssar efter revolutionen men även som en del av det japanska nya riket mellan 1932 och 1945.

Vi anländer vid 06.45 på morgonen och får vänta till kl 07.30 på rummen så tar en kort promenad i kvarteren runt hotellet. Kan snabbt konstatera att utan långkalsonger klarar du dig max 10 min utomhus i denna stad. Lyckligtvis finns dessa i ryggsäcken och är sedan på resten av resan.

Efter frukost på ryska fiket (se bilden ovan) så fortsätter vi ut till snöskulpturerna ca 20 min bussfärd från city. Otroligt imponerande och några av dem högre än ett normalt 5 våningshus hemma.

Efter välbehövlig sen lunch i varm restaurang och införskaffande av nya skor för vissa i sällskapet så går färden vidare till innerstan för att beskåda Sofia kyrka.
Riktigt tjusigt men väl inne så möts du av en visningslokal för foton (Alla kyrkor stängdes av kommunisterna vid maktövertagandet efter 2 andra världskrigets slut).

När skymmingen sedan lagt sig så går färden ut till isskulpturparken som är helt obegripligt stor.

Enorma ytor. Den största isskulpturen har rodelbana på ena sidan och skidbacke på andra sidan komplett med knapplift(!).

Dessutom är samtliga skulpturer/byggnader antingen belysta från insidan från infrysna lysrör eller från utsidan med strålkastare. Svårt att föreställa sig utan ha varit där men klart mycket större och imponerande även vad jag någonsin kunnat föreställa mig.

Efter en rejäl middag så tar Roger, undertecknad och två engelsmän ur sällskapet en sväng till Babyface, Harbin.

Lite mindre och mer gemytligt än det i Peking (om nu svart marmor och glasväggar kan bli gemytligt). Musiken är dock behagligt låg fram till runt midnatt så funkar bra att hålla en konversation uppe. Vi tar standardordern på detta ställe vilket är en flaska Red Label Whiskey och två halvlitersflaskor med iste som blandas till någon form av grogg.

Harbin på dagen och på natten

Nattåg till Harbin (den kalla snöiga staden)

Ikväll blir det nattåg upp till Harbin för en weekend i denna gamla ryska handelspost. Staden har blivit känd(?) även hemma sista månaderna det var staden som blev av med allt dricksvatten i en vecka i höstas efter en explosion i en kemikaliefabrik.

Staden är annars mest känd för sina vackra årliga isskulpturer som finns på plats från 5 januari till slutet av februari.

Åter söndag via flyg.

Bilden från Pekings centrala järnvägsstation som är originalet. Ofattbart stor men mer gammaldags och inte så mycket flygplatskänsla som på Pekings västra som jag tidigare har provat.

Med tanke på hur otroligt mycket folk det var här en fredagkväll, två veckor innan kinesiska nyåret kan jag bara drömma om hur det ser ut här fredag 27 januari.

Ja se det snöar, ja se det snöar

Vaknar upp till en helt mulen morgon och luften är fuktig, så med andra ord snövarning.

Dagens morgonaktivitet är att göra den årliga hälsokontrollen på Beijing United Hospital.
Att detta är ett amerikansk JV går inte att ta miste på. Första 40 min går att till att skriva under 4 olika papper som hanterar vilken lag och vilken stad som ska användas för rättegångsprocesser. Vidare finns det gott om papper som säkrar betalning. Har din arbetsgivare inte betalt sjukhusräkningen inom 60 dagar så går vi på dig, osv.

Väl igenom detta är syntester, inkl koll av tryck i ögat, lugnröntgen, diverese blodprover, lungkapacitetstester, urin och avföringsprov, längd och vikt, kolla alla födelsemärken samt öron, näsa och hals.

Doktorn går igenom mina vaccinationskort och vill gärna komplettera så jag får en influensa-spruta och en ny stelkramp/difteri (då dessa ska tas var 10:e år enligt denna doktor).
Hon är även väldigt sugen på att ge mig Rabies (!) vaccin på grund av mitt hikande likväl som en spruta mot röda hund (om jag inte hade antikroppar mot detta).
Mao får man en liten känsla av att det inte bara är omsorg utan även en viss grad tjäna pengar som ligger bakom hennes förslag.

Väl igenom hela processen som tar 4h så kommer du ut till ett vitt Peking. Gott om snö på gator och träd. Riktigt lugnt, vackert och rofyllt.

Tar mig till Lufthansa Centre på vägen hem för att fixa en guidebok till Vietnman innan det blir middag på Souk. Första pita-kebaben i Kina, var helt OK med rejäl kryddning.

Årskort fixat!

Tack vare Caroline lyckades jag rota fram en park där de säljer årskort till 22 av Pekings bästa parker inklusive, Temple of Heaven, Summer Place, Chaoyang Park, etc. Priset är 200 kr så nu gäller det att använda det minst 10 gånger för att man ska tjäna in pengarna. Dock att slippa köa för biljetter på 2-3 kr i vissa fall och 20-40 kr i andra ska bli skönt.

Noterar även att min favorituppladdningsappliktation för bilder inte längre fungerar (Hello). Dock är det nog inte applikationens fel utan snarare firewall-reglerna på min dator som vägrar att tillåta uppladdning från denna laptop. Så från och med denna post provar jag att att ladda upp bilder direkt via blogger.
Vi får se hur det går.

Säkrat Vietnam och fixat transport av kameran

Kinesiska nyåret innebär mer än 1 miljard kineser på vift runt om landet så känns helt rätt att hålla sig undan. Fick idag bekräftelse på en flygstol till Saigon i Vietnam så ska bli skönt med lite lata dagar i värmen.
Tar en middag med Tobbe och spanar in hans schyssta etagelägenhet med takterass i SOHO mittemot China World. Lämnar över min kära gamla D70s som nu kommer att få ett nytt hem i Sverige hos storebror Fürst.
Vi avslutar med middag på vattenhjulet som ser ut kan bli favoritkvarterskrogen för Tobbe med familj.

Inte mer än 30 kg fyrverkeripjäser...

Det drar ihop sig till Kinesiskt nyår. Nyårsafton är lördag 28 januari och redan har det kommit instruktioner från lokala myndigheterna.
En av instruktionerna är att det är förbjudet att lagra mer än 30 kg (!) fyrverkeripjäser på i hemmet så det kan med andra ord säkert bli rätt festligt.
Annars är det första hela arbetsveckan på nya året och så tempot är väsentligt högre än förra veckan.
Lyckas dock på det privata planet boka biljetter till Nya Zeeland för slutet av mars så jag förhoppningsvis kan gå Milford Sound turen. Första lediga platser på denna tur var 5 april så då är jag bokad tillsammans med Frimmel (som jobbar i Australien).

Bilden för övrigt från Langkawi. Schysst inbyggd blixt på D200 fixar miljöer som dessa utan problem. Kepsen är Ericssons officiella för Volvo Ocean Race. Hur mycket "taking you forward" det är just nu är väl dock mer tveksamt med tanke på att båten bröt senaste etappen...

Premiär för skidåkning i Kina

Hyffsat tidig morgon. Robert, som jobbat i Asien senaste 6 åren och nu är stationerad i Peking har fixat biljetter. Jag och Tobbe hakar på så vi blir 3 svenskar som åker till Nanshan, som är Pekings första och närmaste skidort, ca 1,5h bort, riktning nordnordväst om stan.
Tyvärr är backarna inte så utmanade. Den bästa är som Hammarbybacken i fallhöjd med otroligt skönt att komma ut och se solen och få röra lite på sig. Lite skräckinjagande är uthyrningen. Det kostar 240 kr för buss tur och retur, liftkort för en dag och uthyrning av utrustning. Prylarna är rätt schyssta förutom pjäxorna...
Uthyrningslokalen är inte uppvärmd och samtliga pjäxor ställs in vid dagens slut, blöta, och sålunda kan du hyra dem blöta igen dagen efter. Multiplicera detta med en skidsäsong på 3 månader med ständigt blöta pjäxor så förstår ni...
Snön är otroligt bra för att vara konstsnö, antagligen spelar klimatet roll igen. Eftersom Peking är supertorrt så behåller snön sin fluffighet och det blir inte alls isigt.
Efter drygt 2h har man dock åkt sig trött på slalom då det bara finns två korta backar att åka i så jag och Tobbe byter till Snowboard. Kul värre, och nu är du nybörjare på nytt!

Blir nog fler svängar hit senare under våren. Om inte annat så får du friskluft och att titta på den aldrig sinande strömmen av nybörjare på skidor är förvånansvärt underhållande.

Tar en rejäl kombination av bubbelpool, ångbastu och torrbastu väl hemma igen på Palm Springs för att bli varm på nytt.

Tre stolta grabbar. Första gången med Snowboard för mig, andra för Torbjörn. För Robert (längst till höger) var det nog 10:e gången. Känns dock som det finns hopp att lära sig!

Nanshan är närmaste skidområde till Peking (1,5h bort med buss). Helt OK om man vill åka snowboard. Har man åkt slalom tidigare räcker det dock att åka hit en gång om du inte vill roa dig med att titta på kineser som står på skidor första gången i sitt liv...

Det finns bara en topp och ned från den finns bara 2 alternativ. Puckelpist till vänster i bild eller rodelbana i rostfritt stål till höger. Utsikten från toppen är dock helt OK.

Jakt på skridskois i diplomatbil

Tobbe hämtar upp vid strax före 12.00 och vi ger oss iväg med en GPS, en karta, skridskor i bagaget och en fulltankad Volvo S80.
Vi håller god fart på Badaling Express way så vi råkar missa avfarten till Ming tombs. Det gör att vi improviserar att förlänga turen hela vägen upp till Guanting-sjön i Hebei. När vi åkt över gränsen inser vi ett stort problem. I mötande fil så står det lastbilar alla 3 filer i bredd i över 10 km. Kruxet är nämligen att Peking inte tillåter någon tung trafik in i staden innan kl 19.00 på kvällen och kinesiska lastbilschaufförer börjar köa tidigt...
Dock är det ett senare problem och vi fokuserar på att försöka ta oss ner till sjön. Efter att ha åkt förbi det fransk/kinesiska-vingårds komplexet (se bloggen från september) hittar vi en grusväg ner mellan diverse åkerplättar. Vägen blir smalare och smalare och ersätts rätt snart av en traktorstig men framåt går det. Till slut är vi bokstavligen framme vid strandkanten och kan gå ut på isen. Här är vi uppe på drygt 550m höjd och det märks på flera sätt. Bland annat på att det uppenbarligen har snöat här tidigare så isen är tyvärr helt oåkbar. Dessutom är vindarna här rätt bistra...
Vi försöker mao ta oss tillbaka till Peking och de mindre reservoarna.
Det visar inte helt lätt då lastbilarna som sagt blockerar vägarna. Naturligtvis finns det bybor som vill tjäna pengar på att guida oss fram via genvägar. Efter lite diskuterande som inkluderar Caroline på mobiltelefon beslutar vi oss för att försöka på egen hand.
Vi tar rygg på en mindre lastbil och kommer rätt långt innan det blir tvärstopp i en mindre by där byborna har lagt grenar över vägen och inrättat sin egen lokala vägtull!
Vi är inte intresserade av att betala så vi lägger oss kloss mot kloss med lastbilen. Naturligvis försöker diverse bybor stoppa oss men som Tobbes chaufför lärt ut. "Håll bara bilen rullande" så vi trycker oss fram (När vi senare kliver ur så visar det sig att hela utsidan är full av handavtryck från dammiga händer).
Väl inne i Peking-provinsen igen så letar vi oss fram till Ming-gravarna och sjön bredvid. Här är det bättre lycka och det går att köra hela vägen till vattnet. Inga andra ute på sjön, närmaste sällskap är lokala skärmflygarklubben som är ute och fångar varma uppvindar mot de kringliggande bergen.
Efter en tur på knappt 6 km i strålande eftermiddagssol så drar vi ner till stan igen.

Avslutar med middag med internationellt gäng under Lewis ledning. Det blir Papa John's vid Kerry Centre.

Bloggförfattaren på Shisanling-sjön (även kallad Ming Tombs reservoir). Här gick det rätt fint att åka även om det börjar blåsa in fin-fin sand/jord på isen även här. På tunnaste stället 5 cm men annars över 2 dm kärnis. Gott om fisk på under isen som syns väl då vattnet är mycket klart.

Torbjörn Bäck i något annorlunda skridskomundering, komplett regn-golfställ.

Som synes lyckades vi köra diplomat-volvon hela vägen fram till iskanten (även om det var trixigt på sina ställen). Garanterat första gången en Volvo har varit så här nära denna sjö...

Torbjörn kollar isen vid Guanting-sjön som är största vattenreservoaren till Peking. Den ligger i Hebei-provinsen som är grannprovins till Peking. Som synes inte alls åkbar is, men kul utflykt.

Första fredagen för 2006 blir enligt klassiskt mönster

Efter jobbet tar jag och Roger massage 1h. Denna gång kompletterat med ytterligare huvudmassage i 20 min. Skönt som vanligt och du känner dig redo för lite mat. Vi tar ett säkert kort, Alameda, och Vivan & Gabi hälsar med kindpussar så uppenbarligen minns de juldagskvällens eftersits.
Stärkta av maten tar vi en sväng till Big Easy där en flaska Woodbridge snabbt försvinner till takterna av Jaqui's sång. Fortsätter sedan till Suzi Wong där Torbjörn med kompisar befinner sig. Träffar även på Patrik (från Yunnan-trippen) som just beslutat sig för att bli kvar i Peking ytterligare ett par år. Han är sugen på Nordkorea så blir helt klart något att bocka av för 2006. Det gäller att se landet innan regimen fullständigt klappar ihop.

Middag på Manchurisk restaurang

Åker direkt från jobbet till en Manchurisk restaurang, som heter Dongbeiren. (mao nordöstra hörnet) vilket ju passar bra som namn med tanke på stilen. Stället är valt av Caroline och maten är helt OK. Lite mer av piroger/plättar på menyn än den normala kinamaten jag brukar äta.
Vi går igenom lite potentiella turer till Chengdu i kombination med Lhasa inför våren.
Fortsätter sedan till Bookworm för att kika på ytterligare lite turförslag som bara finns på datorn. Caroline går igenom ett rätt intressant upplägg till Guizhou-provinsen som gränsar mot Yunnan. Kan eventuellt blir detta för kinesiska nyåret.

Tufft nattflyg till ny språklärare, Robert Wells i Peoples Hall

Lyfter 02.15 på morgonen från Bangkok och landar 06.45 i Peking. Mao ingen höjdare till nattsömn. Åker direkt till jobbet och är på plats 07.45, lagom för att hinna logga på datorn och ta en kopp kaffe innan det är dags att träffa den nya språkläraren. Fick ett SMS i förrgår från Lijing (som vi haft i 8 månader) som sa att från och med 2006 har vi en ny lärare utan någon direkt förklaring, annat än att det här är Kina "so everything is possible".
Nya läraren är Jinbo och hon är mycket tydlig.
På kvällen är det konsert med Robert Wells i Peoples Hall. En otroligt mäktig 50-tals? byggnad som täcker större delen av västra sidan av Himmelska fridens torg. Väl på plats är första raden på läktaren avspärrad med band som säger "police" och där sitter med 10 m lucka små kinesiska grabbar knappt fyllda 20 i kostym och håller sig helt gravallvarliga genom hela konserten, imponerande!
Diverse gästartitster från Sverige och Kina medverkar så allt från italiensk opera till svenska och kinesisk text är med i programmet. Känns lite spretigt men Robert Wells är onekligen riktigt duktig på piano.
Efter att ha traskat ut i den isande kalla januarinatten (notera att jag fortfarande har mina asienkläder) så meddelar mitt sällskap, Cindi att hon har tappat telefonen inne i lokalen.
Och nu börjar ett äventyr som är nästan lika bra som konserten. Först gäller det att ta sig in byggnaden vilket funkar genom att ånyo visa upp biljetterna men att sedan försöka ta sig upp till läktaren visar sig desto svårare. Vi hänvisas till centralvakten medan de skickar ut en vakt att leta vid våra platser. Efter 15 min så kommer svaret, telefon finns inte där. Naturligvis nöjer sig inte en kinesiska med detta och kräver att få gå upp och inspektera själv. Den slipade men något trötta vaktchefen inser att det är lika bra att ge med sig och vi promenar upp i ett helt tomt Peoples Hall till andra våningen och in i salongen igen. Naturligtvis finns inte telefonen där och vi blir slussade ut ur huset igen.
Lite överraskade att när du ska ta dig ut så är svängdörren blockerad från utsidan av soldat i grön miltärrock, hatt och en rejäl k-pist i handen. Han är dock som blir mest överraskad av att se en västerlänning titta ut vid hans vaktpost. Peoples Hall är väl det närmaste du kommer Stockholms slott hemma med motsvarande högvakt.
Traskar ånyo ut i den kalla natten. Som bekant finns det ju inga taxistopp kring Himmelska fridens torg så det blir en knapp km promenad innan man äntligen kan ta en varm bil hem. Avslutar med mycket sen middag på Big Easy (tack för att de har ett kök som är öppet även vid 23.30).

Lunchcafé i Pantai Cenang, Langkawi.

Shopping i Singapore, lång resa hem

Lyckas charma? mig till att få behålla rummet till 15.00 så kan ta det lite lugnt och packa. Vinkar av Lala vid bussterminalen för JB-bussarna och ger mig sedan iväg till gamla säkra shoppingtempel som Funan Plaza (där bla fotobutiken John 3.16 håller till som sålde mig Nikonlinser 1995). Hade gärna handlat även idag men tyvärr finns inget av det jag behöver hemma. Lyckas dock hitta en 80Gb batteridriven Hårddisk med alla minneskortläsare inbyggda så jag nu kan göra backup på mina minneskort utan att behöva släpa med mig en dator.
Tar mig vidare till Lucky Plaza för att köpa på mig en Garmin karta till min GPS (som enbart har kinesiskt kartunderlag för stunden). Denna säljs i dykshoppen där man handlade sina snorklar och cyklop 1995 på jorden-runt turnén. Om de fortfarande minns Fredrik Ovesjös XXXXL booties eller ej är oklart.
Framåt kvällen kommer en rejäl regnskur igen men känns rätt så trevligt som omväxling till Peking där det i princip aldrig regnar. Extra trevligt att hotellet kan fixa fram taxibilar trots regnet. Lyckas få tillbaka lite taxfree-skatt på flygplatsen innan det är dags att kliva på Airbus 300-kärran till Bangkok.
Väl i Bangkok så är det tisdag kväll, enda dagen som SAS-loungen är stängd, så blir att tränga in sig i Thais ordinarie lounge för att slå ihjäl 2,5h innan planen äntligen lyfter mot Peking.

Tillbaka i Singapore, shopping inkl via nätet

Första morgonplanet till Johur Bahru (JB) innebär väckning o5.45 för att hinna med snabbtåget till flygplatsen. Väl på JB's flygplats så krävs det flygbuss 35 km för att komma in till stan och sedan lite förhandling med taxi-chaufförerna för att få dem att köra dig hela vägen fram till hotellet. The Scarlet hotel visar sig vara så nytt att inga känner till det så krävs lite trixande innan vi kan komma fram och få en tidig incheckning vid 11.30 på förmiddagen.
Stärkta av en Powernap så ger vi oss av till Orchard road för lite powershopping. Skor för Lala, prylar för mig.
Vi får även i oss en Teppenyaki på eftermiddagen. Middag blir vid Clarke Quay som ligger rätt mysigt nära vattnet. Testar även lite nattklubbar men Singapore efter midnatt en vardagkväll är rätt dött för att inte säga stendött. Indo Chine visar sig dock vara ett rätt schysst ställe och råkar man vara här en fredag/lördag kan det nog vara värt ett besök.
Åker hem och shoppar lite musik på iTunes Music store. Onekligen smidigt att du kan handla, lyssna och kopiera över till iPod var du än är.

Lala och Mats tar en sen middag vid Clarke Quay, Singapore.

Lugn nyårsdag som dock inte slutar där det var tänkt

Lugn morgon, sover länge, checkar ut från hotellet och tar en promenad längs stranden. Promenerar hem till Max & Carol för att tacka för gårdagen och avslutar dagen i Pantai Cenang med lite shopping av kläder med annat mönster än vad du hittar i Peking.
Tar bilen bort till nordvästra hörnet av ön för att kika på vattenfallen/små poolerna som är helt klart värda den mycket branta stigningen upp (mer än 350 trappsteg).
Väl nere igen blir det färsk kokosnöt att svalka törsten med. Kör sedan direkt till flygplatsen för kvällsplanet till KL (och sedan vidare till JB). Ställer bilen på parkeringen olåst med nycklarna i handsfacket i enlighet med instruktion (fortfarande faschinerad över att ön är så lugn att detta går att göra 2006). Planet visar sig naturligtvis vara försenat 1,5 h och med detta så försvinner vår anslutning i KL. Men inget att sörja över just nu så vi knatar ut ur flygplatsen, hämtar upp den olåsta bilen och drar ner till CoCo-restaurang vid havet och käkar lite middag medan vi beundrar solnedgången. CoCo ligger rätt nära flygplatsen så omöjligt att missa när planet kommer in för landning och det är dags att åka tillbaka och upprepa proceduren med bilparkeringen. Kan lugnt säga det var bästa sättet att fördriva en flygförsening jag provat så här långt.
Väl i KL så hjälper en vänlig kille på Air Asia oss med att boka om biljetterna till första morgonplanet helt kostnadsfritt. Vilken service för ett lågprisbolag.
Så blir ännu en kväll i radhuset i Putrajaya.