Livet längs floden, spökberg och tempel

Chongqing by night...

Trubadurer? med batteridrivna förstärkare vid matbordet. Efter två låtar lyckades vi bli av med dem...

Vi har lyxat till oss och har tvåbäddshytter med luftkonditionering så sover gott fram till frukost vid 08.00. Vi blir tilldelade vårt bord som kommer att vara det samma under hela resan.
Vid den obligatoriska genomgången berättas att båten har just 121 besättningsmän och är just nu knappt 90 passagerare så ser ut att kunna bli bra service...

Efter diverse trixande och tutande med den ruskigt ljudliga mistluren så lättar vi äntligen från kaj runt 09.00 och börjar färden österut. Floden är här förvånsvärt smal och det är relativt strömt men så har också inte höjningen på grund av dammen ännu nått hit upp. Det kommer att dröja till 2009 innan dammen fyllts hela vägen.

Det är relativt blåsigt i dalgången så fläktar bort värmen väl när du håller dig på övre däck. Längs flodbankarna ser du omväxlande orörd natur, industrier, nybyggda städer (på grund av vattenhöjningen) och de tydliga skyltarna som markerar de kommande nivåerna.

Framåt eftermiddagen lägger vi till vid staden Fengdu efter 16 mils färd. Staden låg ursprungligen på norra sidan men har helt rivits och flyttats 100 m längre upp längs bergssidan och byggts ut för att klara ca 600 000 invånare. Kvar på norra sidan men högre upp ligger Kinas svar på blåkulla. Detta är spökberget och här finns exempel på alla hemskheter du kommer att drabbas av om du har syndat, sevärt och annorlunda.

Väl tillbaka på båten blir det middag med diverse lekar där Claes och undertecknad lyckas vinna till oss lite priser.

Båten lägger sedan ut efter midnatt för färden ner mot Wu Shan.

Mot 30 miljonersstaden Chongqing

Båten three kingdoms, som blir vårt hem de närmaste 3 dagarna.


Jämförelsegrafik från svd.se som just kört ett reportage
om dammen. Som ni kan se blir den stor...

Lördag morgon och direkt till jobbet. Lyckligtvis semester imorgon så bara 6 dagars vecka denna gång. Vid 16-tiden kan man dock äntligen logga ut för 1 veckas ledighet som enbart kostar 1 semesterdag och ta sig till flygplatsen.
Dock rätt tjockt på flygplatsen så vi blir försenade en dryg timme innan vi landar i Chongqing där Caroline möter upp med en egen buss åt oss. Vi åker direkt ner till floden och för middag utomhus på lokal restaurang. Chongqing var länge en del av Sichun men efter enträgen politisk lobby-verksamhet är den numera en av 3 städer som lyder direkt under centralmakten (de andra är naturligtvis Peking och Shanghai).
Efter maten bär det av upp till utkikspunkten ovanför staden för klassisk Chongqing-nattvy.

Utsiktsplattformen är stängt och längs parkeringen har entreprenören taktiskt planterat träd & buskar som skymmer utsikten men som vanligt i Kina så går det plötsligt att öppna upp utsiktsplattformen efter lite övertalning och få en helt OK vy över stan. Dock är vi uppe så sent (efter 23.00) att merparten av neonskyltarna är släckta.

Snabb färd ner till floden igen (Chongqing ligger vackert omgiven av relativt höga kullar) där vår båt, Three Kingdoms väntar på oss för första nattens sömn innnan vi imorgon börjar får 600 mil långa färd nedför floden.

Besökarna anländer, Jaqui mot Shanghai

Kricko, Claes, Marie och Mats på båt längs Yangtzefloden.


Jaqui och senare även Miss Wrigles gör ett av sina
kanske sista set på Big Easy?
Hela stället kommer knappast att överleva grävskoporna många månader till...

Idag anländer Kricko, Marie och Claes från Sverige för att vara mina gäster under drygt en vecka. Välkommen-paketet fungerar som planerat så de tar sig till lägenheten, tar sin dusch, hittar pengarna och drar iväg till Silkan med jag tappert kämpar på jobbet.
Lyckas dock ta mig iväg vid 18.00 (motivationen att arbeta över när det är full arbetsdag även imorgon lördag är inte på topp).
Möter upp besökarna på Silkan och tar dem till klassika Vattenhjulet (Family Wang restaurant) för utmärkt kinesisk mat inklusive anka.
Nästa stopp blir Suzi Wong för att visa upp en ute-terass som tyvärr dock ännu inte har öppnat för säsongen. Avslutar med ett par set på Big Easy innan välkommen-kvällen avslutas.
Jaqui meddelar att nästa helg är den sista på 2 månader då hon ska göra lite gig nere i Shanghai.

Besökare från väst på plats

Bilden ovan visar en av tre möjliga placeringar av min osthyvel efter att min Ayi (städerska) har varit på besök. De andra två möjligheterna är i besticklådan (hurra) eller i bestick-korgen (OK).
Men just detta att placera den tillsammans med diskborstarna känns lite oväntat.

För någon som aldrig har sett en hårdost eller använt en osthyvel är det väl kanske dock en inte helt orimlig tanke att gissa att detta är någon form av rengöringsredskap...

Annars var den idag en dag med fina besök inklusive vår VD som flugit in från London dagen till ära. Intressanta diskussioner kring ledarskap och ledarskapsutveckling i Kina.

Efter jobbet blir det med ilfart (önskad), snigelfart (verklig) taxi till Lotus Lane och restaurang Buffalo där Björn W, Roger mfl höll ett bord. Härligt att kunna sitta ute och äta middag igen!

Väl hemma var det dags för välkomstpaketet för gästerna som anländer imorgon medan jag är på jobbet mao:

Kartor, Guideböcker, telefon med Kina SIM, Kontanter, nycklar, vägbeskrivning till Silkan, Ya Show, handukar, sängkläder, internet-anvisning, mm.

Biljetterna ordnade, svårfunnen Yunnan-krog

MacBook Pro har inbygd kamera samt då det är apple naturligtvis roliga enkla effekter. Här Caroline med mina biljetter.

Långa dagar fortsätter men snart är det en veckas ledigt, från lördag eftermiddag 15.30 till måndag morgon 8 maj. Däremellan ska jag dock hinna med att besöka Chongqing, (drygt 30 miljoner invånare), åka längs Yangtze-floden och se 3 Gorges och dess damm, besöka Wudang-berget som är på UNESCO-listan (nr 12 att bocka av), ta hand om mina besökare från Sverige och hinna ta mig till Manchester, UK.

Åka taxi i Peking är alltid lite intressant. Idag skulle jag möta upp Caroline på Yunnan-restaurang i sydöstra hörnet på andra ringvägen. Naturligtvis tappar han bort sig efter ett tag och ringer på nytt för beskrivning men hjälper inte när han inte vet var han är... Kul att se honom då med taxametern påslagen kliva ut bilen med min telefon i handen och försöka stoppa lokalbor för att komma rätt.
Hjälper inte men efter ytterligare några samtal och 20 min till så är vi äntligen på plats.

Som vanligt fantastiskt god mat, kommer verkligen att sakna maten när jag flytter härifrån.

Får mina biljetter och ger Caroline 22 000 RMB i kontanter (börjar fundera på om det är dags att skaffa sig en sedelräknare).

Censur och filter, Gabi fixar frisör åt mig

Lokalbo på väg hem, söndag kväll i dalgång nedanför muren i Simatai.

I ett par dagar har nu hotmail och Apple music store varit omöjligt att nå (MSN och dess Spaces funkar dock).
Vi får väl se hur länge det här stoppet varar. Börjar kännas som räderna de gör mot kopie-butikerna. Allt stängt och försvunnit i ett par dagar och sedan är det business as usual.

Har även fått villkoren för trippen till nordkorea och för att få visum måste du intyga att du inte är journalist och inte kommer att skriva någon om besöket. President/envåldshärskare Kim gillar uppenbarligen inte att behöva släppa kontrollen om något.

ASC wines har idag 10 års jubileum och bjuder på goda viner, champagne, mm på Centro för sina VIP-kunder. Alltid intressant folk på dessa tillställningar och fick med mig Anna ut också då det fanns barnvakt tillgänglig denna vecka. Träffar även Gabi och beklagar mig över hur frisörerna försvinner en efter en. Får hennes favorit som ger fantastisk huvudmassage och kostar 60 RMB, taget!

Årets 7 dagars vecka börjar

Fantastiska formationer, vattnet utanför Otago-halvön, Dunedin, NZ

Dags för årets enda 7 dagars vecka. Det är dags för första maj-ledighet och därmed måste två dagar arbetas in. I år har man beslutat att lördag 29 och söndag 30 är arbetsdagar.
Helgen efter måste jag resa för att kunna vara i Manchester på måndag morgon och min sekretare kan inte förstå hur jag kan resa på min ledighet, 1-7 maj är ju sju lediga dagar i rad...

Så dessa ledigheter är verkligen betydelsefulla för den normala kinesen.
Mejlade även lite med Johanna i HK angående Tropical Spring. I år är det fredag 19 maj som gäller så ser tyvärr ut som det kommer att bli svårt att hinna ner.
Får även länken till hennes företags hemsida för smycken, Plain Vanilla
(Jewellery to love, embellish yourself).

Lugn söndag hemma

Sover ut och tar mig sedan över till Soupmart Café för deras prisvärda 98 RMB brunch. Äter mig rejält mätt och drar mig tillbaka och kikar på Woody Allen's senaste film, Matchpoint, vilken kan rekommenderas.
Ägnar sedan kvällen åt att uppdatera bloggen med de sista bitarna från Nya Zeeland, inklusive Milford Track-trekking.
Firar att bloggen är uppdaterad genom att gå över till Palms och snackar lite med Tina och Ron. De har tydligen importerat 100 färska ostron så hjälper till att äta mig igenom några av dessa. Får reda på att Tina ska ha fixat takterass till mitten på maj. Kommer att bli suveränt med takterass-bar på vid Palm Springs, så hoppas planerna går i lås. En annan intressant uppdatering är platta TV-skärmar inför stundande fotbolls-VM.

Nice Camera, 11 UNESCO-arvet avbockat

Roger hämtar som planerat vid 06.2o och vi svänger förbi SAS där vi plockar upp Lars Å (från vårt Londonkontor).
Stärkta av en Latté trippelshot köper jag biljett direkt på flygplatsen. Har tur och får rabatterat pris på utresan, 850 RMB inklusive skatter.
När vi landar i Xian finns privatchaufför med Audi-kopia som väntar på oss. Hon kostar oss 500 RMB för hela dagen och gör ett bra jobb.
Det tar ca 45 min att köra från flyget till kullen där terrakotta-armén grävdes ner. Stället är indelat kring tre stora utgrävningar samt har en del annat intressant såsom en 360 graders presentation av bakgrunden till att denna armé skapades och hur själva bygget gick till. Känns minst lika imponerande som pyramiderna i Egypten.
All utgrävningar är under tak och i hyffsad skum belysning så lite klurigt att få bra bilder men VR-linsen och höga ISO hjälper till.

På väg ut från anläggningen möter jag och Roger en amerikanska som spontant säger "nice camera" till oss. Bara det är ju investeringen värd sitt pris.
Efter schysst enkel lunch intresserar vi oss för platsen mittemot lunchstället som visar sig vara ett gammalt tempel/badpalats, Huaqing Hot Springs.

Precis lagom avkopplande att sitta och se ut över lummig trädgård i ca 25 gradig värme och du känner dig långt långt bort från larmet i Peking.
Passar på att skriva ut lite bilder från förmiddagens fotande (batteridriven skrivare gör ännu en gång succé).

På flygplatsen möter jag Marie såväl som Hans-Jörgen, osannolikt att hur lätt det är att stöta på Peking-svenskar ute i landet.
Färden hem blir hyffsat guppig då det har blåst och blåser fortfarande rejält när vi landar i Peking och tar oss till ny Thai-favorit, Very Siam (som ligger strax norr om YuYang hotel).

Avslutningsvis skulle man kunna jämföra dagens trip med att flyga ner över dagen till Paris från Stockholm. Dock är detta ett betydligt billigare alternativ...

Lång lång dag, så beslutar mig för spontantripp till Xian

Lång lång dag på jobbet. Planen att komma loss till cocktail-party med svenska handelskammaren får skrinläggas. Äntligen hemma vid 22-tiden på fredag och chattar lite med Roger. Visar sig att han ska till Xian (platsen mest känd idag för sin terrakotta-armé) imorgon så beslutar mig att haka. Så blir hämtad 06.20 imorgon bitti.
Stärkt av att denna glädjande spontan-tripp går i lås så promenerar jag över till Big Easy för att få en sen middag. Deras tonfisk är helt OK.

Magiskt, hårfrisör försvunnen igen

Fattar det inte riktigt men på något magiskt sätt så försvinner alltid mina hårfrisörer så fort jag funnit dem.
Kände att det börjar bli dags nu när vårvärmen kan få upp temperaturen i en bra bit över 20 graders strecket. Så tar vägen till senaste favoriten (den med hunden BeiBei för er som hänger med).
Det finns bokstavligen inget kvar av salongen över huvud taget. Istället finns det en spirits/tobacco-butik där.

Hur kan detta komma sig? Själv har jag ingen aning men börjar kännas magiskt...
Får ut och leta igen till helgen, fjärde gången gillt.

Tar en enkel middag på Bookworm med Angela som konstaterar att arbeta för en liten ambassad kan vara rätt slitigt, i detta all Baharain som har typ en styrka på 5 personer på plats.

Bilden för övrigt från Anna Bäck och föreställer samma miljö där jag åkte säsongens bästa skridskotur på julafton 2005, med andra ord Kunmingsjön vid sommarpalatset.

Vaccinationspaket nr 2, internet uppe igen

Bilden från fiskfångning vid söndagens lunchställe (som förutom fisken var ett riktigt bottennapp)

Idag skiner solen och vinden är måttlig, vilken skillnad från tidigare dagar!
Eftermiddagen innehåller besök på Beijing United för att ta nästa rabiesspruta samt en för Typhoid som tydligen ska vara bra mot viss typ av salmonella.
Pratade senare på kvällen med Anna Bäck om detta och vi var överens om hur otroligt mycket mer ansvar som läggs över på individen på amerikansk-inspirerade sjukhus.
När du ska ta en spruta (efter att ha pratat med doktor naturligtvis) så börjar det med att syster kollar din temperatur. Sedan visas själva vaccinet upp och du får bekräfta att namnet överstämmer med doktorns ordination. Nästa steg blir att du måste intyga att sista förbrukningsdatum inte har passerat innan du slutligen måste skriva på i journalen att du denna dag tagit emot detta vaccin i denna dos. Därefter kan injektionen göras.
Hemma så är allt detta ansvar hos syster men här läggs som sagt allt över på individen.

Stärkt av mina sprutor blir det taxi hem för att ta hand om hantverkare som ska fixa läckande kranen i duschen samt mitt internet som fortfarande är nere.
Vattnet fixas relativt snart av två glada kinser som är kluriga nog att stänga av vattnet innan de börjar skruva på kranen.

Vad det gäller internet så verkar någon ha betalt räkningen alternativt startat om någon burk i andra änden för nu funkar det igen. Fantastiskt att äntligen vara tillbaka på nätet!

Tar min nya snygga cykel och cyklar till SoHo i skymningsljus för att käka middag på Wendy Wu (hotpot-ställe) med Annas, hennes syster och lilla Amanda.
Medan vi käkar diskuterar vi varför inte detta finns i Sverige, borde passa svenskar perfekt, är gott och enkelt att driva då ju kunden lagar maten själv vid bordet.

Avslutar med att bränna ut bilderna från helgens hajk till Anna medan vi käkar frukt som doppas i varm chokladfondue från Niki.

Hårda vindar virvlar upp sanden på nytt

Blir sen dag på jobbet och hade noterar redan på lunchen att det var relativt blåsigt. Dock gör inte det så mycket ute i vår företagsby i Wang jing då Ayis mfl har varit ute och skurat/vattnat flitigt.
När jag däremot kliver ur min taxi på kvällen i smala gränder strax norr om Worker stadium märks tydlig skillnad. Som en skoningslös sandbläster så virvlar sand från gatan med vindens hjälp direkt upp i ögonen på dig, riktigt trist.
Lyckas dock till slut navigera mig fram till thaistället Purple Haze för att käka middag med Christina som jag känner sedan Alameda-festen.
Fick lära mig skillnaden mellan Kashmer och Mermino-vävar och vad du ska leta efter när du handlar och vad det minimum måste kosta om det ska vara äkta grejor.
Bad henne också försöka rota fram var de väver tygerna och syr upp plaggen till mitt nya favoritmärke, Icebreaker, som är gjort i Kina baserat på Merino-ull från NZ. Icebreaker är Kiwisarnas stora stolthet men kostar också därefter. En pikétröja i 100% Merino kostar tex 600kr.

Fångad av en sandstorm

Mitt internet är som bekant obefintligt så satt på Palms och laddade ner musik & bloggade fram till 02.30 i måndags morse. När jag kom ut och skulle promenera de sista 100 m hem noterades ett gult tunnt täcke över allt.
När du åkte in till jobbet på måndag morgon kunde du se febril aktivitet med att försöka vattna bort sanden men det kommer att ta sin tid. Vi får hoppas på ett vårregn för att spola bort detta.

Annandag påsk innehöll i övrigt inga mejl från Sverige men trots det blev du kvar på jobbet till 19.30 för att planera upp kommande veckor som kommer att bli mycket intensiva.

Avslutar med middag på Alameda och noterar att priset för huvudrätt och förrätt gått upp med en tia till 128 RMB vilket dock får anses fortsatt prisvärt.

Vårhike till Simatai, chill out på Palms

Gårdagens planerade hike blir av idag istället. Vid 09.15 kommer familjen Bäck förbi, idag utökad med Annas lillasyster som är på besök i Peking. Vid styr mot Simatai som är den mest avlägsna delen av muren inom Pekings kommun/distrikt. Den utlovade motorvägen kommer inte att bli klar innan 2008 så fram tills dess gäller den vanliga kaotiska trafiken så trots att det bara är 13 mil från Palm Springs så tar det drygt 2h dit med bil. Alldeles innan vi är framme hittar vi en litet hak där vi tar lunch. Restaurangen där vi är de enda gästerna har dammar med färsk fisk (ser typ ut som öring) som vi får fånga själva med håvar. Tobbe får snabbt upp två och dessa grillas och kryddas med kummin(!). Resten av maten är mer medioker men det stora skämtet kommer när vi ska betala. Priset för denna enkla lunch hamnar på 400kr för 4 personer. Värsta uppskörtning hittills i Kina (trodde man var säker efter drygt ett år här).
Nåväl fisken var som sagt suverän och 5 min senare är vi framme vid Simatai. Vi tar linbanan upp de första 100-200 höjdmetrarna innan vi övergår till att vandra. Tobbe kör runt bilen västerut och börjar gå oss till mötes från andra hållet.
Måste säga att Simatai är en av de bästa platserna att se muren, otroligt vackert, hyffsat ren luft och väldigt lite folk när du väl promenerat iväg ca 30 min.

Längs muren stryker naturligtvis lokala bönder som försöker sälja vykort, böcker mm för att dryga ut kassan. Nytt för detta ställe är också ambulerande biljettförsäljare/kontrollanter som jagar dig att köpa biljett för att gå på muren så fort du passerar in i ett "nytt" område. De hävdar med bestämdhet att du nu är inom Jinshanling-delen av muren. Det kan nog i och för sig stämma då du tydligt ser linbanan som lyfter folk upp och ner vid Jinshanling, ytterligare kanske 20 svängar och 2 km bort.

Vi tar en skön fika med bland annat Nikis kakor transporterade i äggkartong(!) i lä från vinden innan vi spurtar de sista kilometrarna tillbaka till bilen genom en dalgång som tidigare varit tätbefolkad med bönder men nu återstår bara något enstaka hus, resten är i ruiner.

Bilen står tryggt parkerad bredvid en åsna som vakat över den under eftermiddagen.

Turen summeras på GPS:en till 10 km och inkluderar 764 höjdmeter upp (efter att ha klivit av linbanan) och 845 meter ned. Högsta höjd, 846 m.
Tog med mig min batteridrivna fotoskrivare så vägen tillbaka till Peking utnyttjas till att skriva ut vykort till familjen Bäcks stora glädje.

Väl hemma packar jag macbook och drar över till Palms där det finns WiFi och skönt gung till hammondorgel på söndagar. Känns som jag hittat en ny favorit för söndagkvällar!

Ursäkta jag opererar

Får ett SMS vid 06.56 när jag precis har en fot i duschen från familjen Bäck som meddelar att dagens tur till Simatai är inställd på grund av sjukdom. Grymt snabbt är jag tillbaka i sängen och kan äntligen få chansen att sova ut lite för första gången på ett par veckor.
Efter ha fått tillbaka krafterna laddar jag ner mina 15 Gigabyte foto-filer från NZ på min MacBook och tar cykeln till Bookworm (trevligt ställe och har dessutom skaplig fri internet via WiFi).
Så förutom att få in bra cappuchino (fått ett lite beroende igen efter NZ trippen) och schysst pasta med köttfärssås så lyckas jag äntligen få chansen att skriva ikapp lite på bloggen och läsa ikapp mina mejl.
Blir så glad över detta att jag slår Anne Marie en signal för att tipsa om att bilderna från Christchurch är uppladdade. Dock är det inte hon svarar utan en okänd kvinnoröst så förvirringen blir total. Efter några sekunder hörs dock Anne Maries välbekanta stämma och inser senare att hon har jour så lyckades ringa mig rakt in i en pågående operation där en sköterska fick hålla telefonen mot hennes öra. Tja vad säger man, något oväntat och nu är jag tydligen "talk of the day" i den operationssalen...

Tar mig över till Urban och Nikis avskedsparty senare på kvällen. Mycket god Sushi från Matsuko och efter detta Nikkis otroligt fina efterrätter. Hon hade även gjort en särskild födelsedagstårta till Anna Bäcks födelsedag. Imponerade säker hand på gravyren med choklad, inte sant?

Efter strålande middag drar vi vidare till Souk för lite drinkar innan det blir en sväng till Suzi Wong.

Långfredag i Peking, vanlig arbetsdag

Idag är långfredag men det betyder inte ett smack i ett icke-religöst land som Kina. Med andra ord full arbetsdag på jobbet. Mejlen från Sverige är dock tacksamt få så hinner rensa upp den översvämmade mejlkorgen i lugn och ro.
Försöker även förgäves att få ordning på mitt internet. Velet är med 99% sannolikhet att Palm Springs har glömt att betala räkningen (går inte att logga på Internet) men istället beslutar Palms Management att sända ut en tekniker. Detta är den typiska kinesiska responsen då arbetskraft inte kostar något. Naturligtvis hittar han inte något fel, då ringer management igen för att be om namn och lösenord för uppkopplingen och nu hoppas du att de är på rätt väg. Detta grusas dock fullständigt 30 min senare när några förvirrade kinser ringer upp och frågar var datorn är i min lägenhet.
Hur någon kan skicka ut en tekniker för att kolla av internet utan att ge honom en dator är fullständigt obekripligt i alla länder utom Kina.
Naturligtvis lyckas de inte åstadkomma ett smack under denna dag heller förutom att göra mig ytterligare irriterad.

Delar en taxi hem med Marie som snart lämnar Palm Springs för att flytta ut till River Garden.
Hakar på middag med Roger och hans gästbesökare på trädet (mao finkinesen vid östra delen av Ritan Park). Efter middag blir det Karaoke på stans största ställe, Party World. Jag och Roger gör New York, New York med hyffsat god träffsäkerhet. Avslutar med en sväng till Big Easy där en flaska Woodbridge sköljs ner till ett set med Jaqui (dagen till ära i grym retro-afrofrisyr) tillsammans med goda vänner. Förutom Roger och Maggan har vi Bosse med fru och Janne S med damer.
Tar en snabb dans-sväng till the Den innan det blir dags att krama kudden. Familjen Bäck har lovat en hike längs muren vid Simatai imorgon med upphämtning vid 07.30...

Oväntad present från din bank

Dag två på jobbet efter semestern och idag har även vår post-ayi noterat att jag är tillbaka och kommer förbi med posten. Upptäcker då något oväntat en avi för paketuthämtning på lokala postkontoret. Efter att ha tagit med sig passet och betalat 4 kr i någon form av förvaringsavgift(?) får jag ut paketet. Det visar sig vara en stor charmig leksaks St Bernardshund. Min sekretare förklarar senare att jag tydligen fått det i present för att jag lyckats använda mitt kinesiska VISA-kort tillräckligt flitigt.
Så vad tycker ni är den charmig?
Får ett samtal på eftermiddagen från Urban som meddelar att det blir utflyttningsfest på lördag. Han och hans flickvän Nikki flyttar till Strassbourg under april.
Blir även medbjuden på middag till Matsuko, bra japansk restaurang mittemot norra delen av Chaoyang Park. Väl hemma noteras att internet är fortsatt nere och som vanligt har de helt värdelösa admin-kontoret inte en susning vad som är felet.

Tillbaks i stan, ta alla smällar på en gång

Efter 1h Christchurch till Auckland, 2h väntan, 12h Auckland till Bangkok, 2h väntan, 5,5h Bangkok till Peking, 20 min passkontroll samt 15 min taxi är man tillbaka på jobbet kl 07.00 efter en rätt lång transport...

Loggar på jobbdatorn och hälsas välkommen av 715 olästa mejl.
Hinner tugga mig igenom hyffsat många fram till 13.3o när det är dags att åka till doktorn för att få ytterligare sprutor i vaccinationsprogrammet. Idag väntar vattkoppor spruta nummer 2 (färdig) och första Rabiesinjektionen av tre.
När jag ändå är på sjukhuset tar jag även ett besök hos doktor Lee som är hård men effektiv tandläkare som jag fått rekommenderad.
Första rutinkontrollen på 11 år och inte oväntat är det inga fel. Doktor Lee önskar dock mer flitigt bruk av tandtråd vilket jag lovar.
40 min rutinkontroll, 2 röntgenplåtar och rengöring/skrapning av tänder kostar 1000kr efter 20% rabatt. Tandläkare verkar onekligen hålla någon form av internationell taxa över hela världen.
Avslutar med ett par timmar på jobbet innan du äntligen kan ge dig hem och sova ut.

Dock hinnar jag få iväg sms/mejl till lillebror Fredrik som idag blir 30 år. Detta firas med vänner på Bali få fram budskapet.

Mount Pleasant, trevligt ställe

Sista dagen i Nya Zeeland för denna gång. Tar en lugn förmiddag ute i Mount Pleasant innan jag börjar den långa vägen hem. Skönt att du forfarande kan checka in på en inrikesflight (med bagage) fortfarande 25 min innan avgång. Småskaligt är både praktiskt och charmigt ibland.
Bilderna ovan är en kavalkad från Mount Pleasant (skönt namn på en förort och i detta fall lever verkligheten upp till namnet får man säga).

Dagsutflykt till Kaikoura

Bestämde mig för att behålla Christchurch som bas så stack direkt efter frukost upp till Kaikoura som är en idyllisk småstad knappt 20 mil norr om Christchurch. Du noterar direkt att i det här landet är det småskalighet som gäller.
Efter 20 min har du tagit dig ut ur förorterna i Christchurch och därefter är det rena landet. Möter 8 bilar och kör om 3 på vägen till Kaikura under 2,5h körning...
Gör en liten avstickare till Gore Bay, som erbjuder sköna vyer och sandstrand istället för stenstränderna runt Christchurch som jag såg igår.

Kaikoura är en riktigt riktigt långsam stad och njuter av en sen brunch, skriver vykort, surfar internet på de äldsta datorerna jag sett på 6 år samt beslutar mig vid lunch att prova en stadens två största attraktioner, simma med sälar. Den andra är följaktligen, simma med deliner.

På med våtdräkt och sedan in i en buss för 15 min transport till stenig kust söder om byn. Därefter 5 min ut med båt innan du är framme vid en rejäl klippa full med sälar. Hoppar i och är tacksam för tipset från guiden att lägga på rejält med vaselin på mustaschen för att inte masken ska läcka. Sälarna här är av typen "fur seals" och Kaikoura ska vara en av fyra platser i världen där du kan göra detta säkert (där det finns säl finns det normalt andra rovdjur som vill äta upp dem). Kul att snorkla runt bland kelp (undervattensgräs som det finns gott om längs NZ kust) och försöka följa sälarna. Uppenbarligen har du ett handikap av att de kan stanna under vattnet i upp till 11 minuter och dyka ner till över 200m så en ojämn kamp men när de leker längs vattenytan är de otroligt charmiga.

Efter en värmande dusch bär det åter samma väg tillbaka till enda stora stan på södra ön och tillika landets näst största stad.

Avslutar med middag hemma hos Anne Marie.

Efter regn kommer sol

Översta fotot från flygplatsen i Queenstown. Skön växling från skidbackar till grönska.
Övriga från kusten strax norr om Christchurch

Östkusten på sydön har fördelen att den ligger på rätt sida om bergen som jag delvis klättrade över under Milford-hiken. Så efter morgonplanet från Queenstown till Christchurch säger jag adjö jag till Hans på flygplatsen efter att ha summerat våra kostnader. Våra gemensamma äventyr kostade ca 200o NZ-dollar var vilket vår anses vara prisvärt med tanke på vad vi fick uppleva.
Själv har jag två dagar kvar och knatar över till Thrifty-hyrbilsbåset och får nycklarna till en Nissan Maxima vilket är en oväntad gratisuppgradering till klass F. Så med en 3,5 liters V6 under huven och amerikanskt gungig fjärdring bär det iväg norrut längs kusten.

Efter lite vinprovning, Pinot Noir är inte närheten av kvaliteten de har i centrala Otago-distriktet i södra delen av ön, så njuter jag av promenader på stranden in den rena luften och lite gallerier.

Middag är bokad med Anne Mari och hon har valt ut en trevlig restaurang i trakterna av Kaituna som ligger på den mycket fina halvön sydöst om Chirstchurch.